Det känns väldigt hoppfullt med Liam just nu! Det har varit väldigt dystert med Liams hälta och inte hade det blivit bättre sen han fick kortisonsprutorna... Men så i Tisdags! Han var som en ny hund! Han kunde springa på promenaden utan att få ont! Och istället för att lunka ett tiotal meter bakom oss, så kunde han pina på i den takt han själv ville! Och ingen stelhet/hälta efter att han har vilat heller! Helt otroligt! Så här pigg och fräsch i kroppen har han inte varit på länge! Så himla kul! Och vilken helomvändning sen! I måndags halta han väldigt mycket för att sen i Tisdags; varit hältfri i stort sett (som mest lite småhalt, men inte i närheten av så halt han varit innan). Nu är det även slut på vilan. Nu finns det inga spärrar längre! Nu har vi gjort allt vi kunnat för honom, så nu får det bära eller brista. Vi ska se till att hitta på en massa roliga aktiviter i sommar! Dystra, men smått hoppfulla besked hos veterinären idag. Liam har trots drygt 3 veckor med vila och smärtstillande blivit mer halt än vad han har varit innan. Så idag tyckte vet. att det var dags för kortisoninjektioner i armbågslederna. Vet. sa att det är många hundar som har blivit smärtfria med kortisoninjektion, så det finns hopp! Men hon sa även att om han inte har blivit bättre efter 2 veckor, så är tyvärr prognosen väldigt dålig. Så nu håller vi alla tummar att han blir av med den här jäkla hältan! Annars lutar det nog åt att det blir hans sista sommar... Usch och blä, nu rinner tårarna ju... Men man får försöka ta en dag i taget och göra det bästa av tiden... Och försöka att inte fundera för mycket... Idag har vi varit på MH! Det var riktigt kul och intressant! Kortfattat: Qurios är en social hund som gillar människor och att leka. Det var lite synd på avståndsleken, där han ynka 2 sekunder efter att tiden gått ut for som ett skott rakt till figgen och börja leka. Dumpen och skramlet - inga problem. Nyfiken och inga kvarstående rädslor :) Spökerna gick han igång på för fulla muggar, på en gång. Skällde och morrade om vartannat. Ju närmare dom kom, tyckte Qirre att det var bäst att hålla sig snett bakom matte för säkerhetskull. Oj vad han gorma, utan något som helst avbrott. Inte förrän matte tog av huvvan på spöket kunde han komma fram och blev super glad för det var ju en människa som gömde sig där under! Tråkigt nog blev det en 5:a på skott. Men beskrivaren sa till mig efteråt att jag inte skulle bry mig så mycket om det. För han var inte rädd, utan det var mer bara att han hade "fått nog" (ville gå till bilen efter tredje skottet) efter den stora urladdningen på spökerna. Hon sa även att hon har svårt att tro att han skulle vara berörd av skott i "normala" fall (och nej det är han ju inte som väl är). Det var väldigt skönt att höra! För jag upplevde inte han heller som rädd/berörd, utan mer bara väldigt trött efter spökerna och inte särkilt engagerad längre. Det var många som ville gosa och klappa på han efteråt och alla sa att han var så trevlig! Så kul att höra! Protokoll finns här! Idag har mamma och jag varit på en tur till havet. Tyvärr var det en hel massa dimma när vi kom, men senare klarnade det upp så jag kunde ta lite bilder :) Aussiegrabbarna var det full sprutt på! Stackars Liam fick bara stå och se på, han ska ju trots allt ta det lugnt ett tag till.
Det finns ju en rad med olika kosttillskott för ledbesvär och det känns som en djungel minst sagt. Vilken är bäst? Själv har jag tänkt att testa Hyaluron 365. Har hört mycket gott om den! Så nu har jag beställt hem 2 flaskor, så får vi testa! Jag hoppas att den ska funka bra på Liam. Så här står det om den: "Hyaluron 365 förbättrar hundens rörlighet genom att tillföra de ämnen som behövs för leder och muskler. Ämnen som kroppen med åren producerar allt mindre av själv. Det viktigaste är Hyaluronsyra som finns i ledvätskan för att smörja leden och minska slitaget. MSM, Chondroitinsulfat och Glukosamin behövs bl.a för att nybilda ledbrosk, ligament och muskelceller. Många av de ledpreparat som finns på marknaden tillför endast ”reparerande” ämnen men slitaget i leden fortsätter. Med Hyaluron365 tillför vi både reparerande ämnen och kompenserar för bristen på Hyaluron som är grundorsaken till slitaget. Effekten av Hyaluron 365 märker du redan efter 1-2 veckor. Lederna smörjs bättre och hunden får snabbt större rörlighet. Det är som att smörja ett gnisslande gångjärn. Hyaluron 365 tas upp i tarmen och förs ut till kroppens alla leder. Hjälper hunden när den själv inte producerar tillräckligt med Hyaluron." "Trikem® Hyaluron365 tillför ämnen som behövs vid nybildning av ledbrosk, ledvätska och celler. Den kroppegna produktionen av dessa ämnen minskar med åldern och hos aktiva hundar ökar behovet. Hyaluronsyra gör ledvätskan smörjande och stötdämpande. Oralt intagen Hyaluron når lederna inom 2 timmar och medverkar till att öka ledvätskans viskositet. Glukosamin och Chondroitinsulfat är byggstenar för bl.a ledbrosk. MSM medverkar i bildandet av cellväggar och dess genomsläpplighet för syresättning och bortforsling av slaggprodukter. Dagligt tillskott av Hyaluron 365 har visat mycket snabb och god effekt på hundar med begynnande eller utvecklad stelhet i lederna. Även äldre katter uppvisar förbättrad rörlighet med tillskottet." Igår var vi in till Djurkliniken med Liam, för att göra en grundligare undersökning av hans hälta. Vet. kollade när Liam gick och travade. Sen klämde hon och kände. Böjde och sträckte. Konstaterade att han var stel i baktassarna, ömmade vid slutet av bröstryggen och att han var väldigt motvillig till allt böjande och streckande av frambenen. Sen blev det röntgen av armbågarna och bröstryggen. Det visade sig att han har små artroser i vänster armbågsled och i höger måttliga artroser och en ordentlig inflammation. Det onda på ryggen syntes inget på röntgen, men Vet. trodde att det kunde vara små artrosbildningar även där. Så nu ska vi fortsätta ge Rimadyl - något högre dos än förut - i 4 veckor. Dom närmsta 2 veckorna är det vila som gäller för Liams del. Om inte hältan skulle bli bättre efter 4 veckor så kommer han troligtvis få en kortisonspruta. Men jag hoppas att han hinner bli bättre tills dess i alla fall. Nu har Liam fått Rimadyl i 4 dagar och tyvärr går han runt och haltar fortfarande. Han är visserligen inte lika stel och halt när han legat ner som innan, men ändå. Han haltar ändå lika mycket som innan. Så ringde till Djurkliniken. Dom tyckte att det var läge att göra en mer grundlig undersökning, men tyvärr fanns det ingen tid för just en sådan undersökning förrän nästa vecka. Förhoppningsvis kanske han hinner bli bättre tills dess, men det känns tveksamt... Nu har jag anmält Quiros till MH. Nu hoppas jag bara att vi slipper ha lika mycket otur att komma med som förra året (anmälde till 4 st). Håller tummarna att vi kommer med :)
Idag har Liam varit på veterinärbesök. Han har till och från det senaste halvåret varit stel och ibland även halt, särskilt när han har legat ner. Men sen någon månad tillbaka så har han haltat mer och mer och den senaste 1½veckorna har han varit halt hela tiden. Han har även varit väldigt sur och lättirriterad. Så idag fick det bli ett veterinärbesök för att kolla upp hältan. Vet. kände igenom först frambenen och sen höfterna och bakbenen. H*n så att han streta emot väldigt mycket när h*n höll på sträcka och böja frambenen och det märktes för han slicka sig mycket om munnen och såg allmänt besvärad ut. Bakbenen och höfterna reagerade han inget på, men Vet. tyckte att han allmänt kändes stel. Så det verkar som att det är artros han har. Alla tecken tyder på det :( Fick Rimadyl utskrivet som han ska få äta i 2 veckor. Så får vi se hur det går. Vet. fick även kolla upp en knöl som Liam har haft på magen ett tag. H*n kunde ju inte säga om det var en snäll eller elak filur, men att det skulle kunna vara en juvertumör (vilket är ovanligt på hanar tydligen). H*n tyckte vi skulle fundera över hur vi ska göra med den där knölen. Det innebär ju alltid risker att söva ner och operera, särkilt ju äldre dom blir. Men det lutar mest åt att låta den vara. Emil opererades ju tidigare i vintras och det blev så himla mycket komplikationer efteråt (stygn som gick upp bl.a.) och stackars Emil fick bli den ”lidande”. Tog över en månad innan han var helt återställd. Så, så länge den inte växer och att han mår bra i övrigt och inte har något ont utav den; så får den vara kvar. Siktet är framförallt inställt på att få han hältfri. Vet. rekomenderade att vi skulle ta kontakt med sjukgymnasten på Djurkliniken för att få mer tips, övningar och annat och att det skulle vara bra för Liam att börja vattentraska bl.a. Vi får se hur vi går vidare med detta. Först ska han få sin Rimadyl-kur, så får vi ta det därifrån sen. Igår var vi hos Kakan och åt middag,fika och så blev det lite jaktträning Det var ju framförallt retieverarna som skulle tränas, men jag testade med Emil och Quiros också, för skojs skull. Först testade jag med Quiros. Vi har ju kört lite uppletande, så det var ju inte direkt helt främmande för honom att leta föremål i detta fall dummys. Använde bara en dummy i taget. Det gick väldigt bra, förutom att han tyckte att matte minsann inte skulle ha tillbaka någon dummy. Så han sprang en del ärevarv tills jag lyckades byta med favoritleksaken istället ;) Sen testa jag med Emil. Med först en dummy, som han hämta och sprang så fort som om han hade eld i baken. Sen testa jag med två dummys och på längre avstånd. Samma där, snabb som ett skott ut, sökte av, hittade dummyn, tillbaka med full fart. Sen skickade jag han efter den andra och den var lite svårare, då den hade hamnat bakom en liten snöhög. Men snabb som en vessla sökte han av och hittade den. Full fräs in till matte, stolt som en tupp :D Sen tyckte Kakan att vi skulle testa med fågeln. Så det gjorde vi. Skicka ut han och ja, han hitta den. Men usch! Så äcklig han tyckte den var! Kakan försökte få han att ta fågeln. Men Emil tyckte att hon inte kunde vara i klok i huvudet, som ville att han skulle ta den där äckliga saken i munnen. Hahaha, han var så himlans söt! Nä, så någon fågelapportering blev det inte ;) Här kommer en bildbomb! Idag har vi varit på Collieklubbens påskutställning. Det var många Collies anmälda, 20 st långhår. Eftersom alla veteraner gick gratis trodde jag att det skulle vara en hel massa veteraner i våran klass, men icke. Det var bara Liam, som ensam hane. Eftersom utställningen gick av stapeln i ishallen var det ganska kyligt där inne, vilket resulterade i att Liam blev lite stel. Men det är ju sån väntan och även om man försöker hålla igång honom så var det inte tillräckligt tydligen. Kritiken: 8 årig veteran. Bra huvud & uttryck. Bra hals & bröst. För åldern bra rygg. Grov mkt bra benstomme. skulle önska mer vinklar runt om. Ngt stel i rörelserna. Bra päls. Domaren tyckte att Liam var en ståtlig robust hund. Sen var det ytterligare väntan tills det var dags att utse bästa veteran. Liam som vid det här laget var en aning stelare än förut blev BIM och en fin svart tik blev BIR. Det gick över förväntan bra! Liam brukar inte gå hem hos domare då han är för hög och ganska grov. Men det var kul! Det var mamma som ställde honom, för jag "fegade" ur (jag har social fobi). Dom var så duktiga båda två, så om han ska ställas på någon mer utställning så får mamma ställa han ;) |
Senaste inläggenKalla dagar
GOD JUL! Lucia utan min älskade stjärngosse... Idag är ingen vanlig dag, för... Spår med störning Förkylning eller kennelhosta? Tävlingspaus Dags att blogga Gott Nytt År! God Jul! RLD N! Rallylydnadstävling igen! Rallylydnadstävling! Godkänd exteriörbeskrivning! Varför jag älskar Aussies Idag är ingen vanlig dag... Höstmorgon Hösten smyger sig på Tävlingsdebuterat Testat på vallning Spårskogen Ny kamera! Insektshelvete Arkiv
Januari 2015
|