Dystra, men smått hoppfulla besked hos veterinären idag. Liam har trots drygt 3 veckor med vila och smärtstillande blivit mer halt än vad han har varit innan. Så idag tyckte vet. att det var dags för kortisoninjektioner i armbågslederna. Vet. sa att det är många hundar som har blivit smärtfria med kortisoninjektion, så det finns hopp! Men hon sa även att om han inte har blivit bättre efter 2 veckor, så är tyvärr prognosen väldigt dålig. Så nu håller vi alla tummar att han blir av med den här jäkla hältan! Annars lutar det nog åt att det blir hans sista sommar... Usch och blä, nu rinner tårarna ju... Men man får försöka ta en dag i taget och göra det bästa av tiden... Och försöka att inte fundera för mycket...
0 Kommentarer
Lämna ett svar. |
Senaste inläggenKalla dagar
GOD JUL! Lucia utan min älskade stjärngosse... Idag är ingen vanlig dag, för... Spår med störning Förkylning eller kennelhosta? Tävlingspaus Dags att blogga Gott Nytt År! God Jul! RLD N! Rallylydnadstävling igen! Rallylydnadstävling! Godkänd exteriörbeskrivning! Varför jag älskar Aussies Idag är ingen vanlig dag... Höstmorgon Hösten smyger sig på Tävlingsdebuterat Testat på vallning Spårskogen Ny kamera! Insektshelvete Arkiv
Januari 2015
|