Spår med störning

Jag älskar spår och det gör Qirre med, så det har självklart blivit en hel del spårande den här våren och sommaren. Qirre har alltid haft en bra spårnäsa, men jag tycker att han har utvecklats nåt enormt i år och har fått ett helt annat självförtroende i spåret. Så himla kul när det går framåt! Jag har även lärt mig att läsa han bättre och det har ju sina fördelar också.

Idag så hade jag gjort ett spår till Qirre, efter den "ofrivilliga" vilan dom senaste veckorna. Det blev ett ca 700 meter långt spår med 2 apporter+slut. Jag gjorde lite svårigheter så som spetsvinklar, återgång och "nystan". Liggtiden blev ungefär 1,5 timme.

Så var det då dags att spåra. Jag höll på att sela på Qirre på den lilla grusvägen, en bit från spårstarten, när det helt plötsligt väller ut en massa hästar och ryttare ut på vägen ett 50 tal meter ovanför oss. Det var nog 10-12 st hästekipage som började rida nerför vägen, rakt mot oss. Dom kom närmare och närmare och då såg jag, att dom faktiskt red en bit in i skogen fast längs med vägen, rakt mot vårat spår. Qirre han stannade upp och jag lät han titta en kort stund, så han fick notera vad det var som kom mot oss. Sen sa jag: Sök spåret! Och då letade han och fick snabbt upp spåret och vi var iväg. Han stannade till för nån sekund för att kolla av igen, då var dom bara 10 talet meter snett bakom från oss. Sök spåret sa jag lite tyst, och snabbt sög han upp spåret igen och började spåra så fokuserat och målmedvetet, utan att störas av att hästekipagen som var så nära. Han gick helt fantastiskt och jag log lite stolt för mig själv och hoppades att ryttarna såg vilken duktig hund jag har som spårar så fint och fokuserat! Sån himla bra störning det var! Och han spårade så sjukt bra! Inte varje dag vi får den sortens störning när vi spårar och det känns så skönt och tryggt för mig att veta att han kan koppla bort det och jobba på så himla bra! Resten av spåret gick alldeles suveränt! Han har ett sånt härligt självförtroende i spåret nu, så det går som på räls!